DEBATT

Marie Ideström, vd för Womengineer. David Lagerlöf

DEBATT. För att stem-strategin ska få effekt krävs handling och att regeringen vågar satsa på de initiativ som redan i dag skapar resultat, skriver Marie Ideström, Womengineer. 

För drygt ett år sedan presenterade regeringen en stem-strategi (science, technology, engineering, mathematics) och tillsatte en stem-delegation med ambitionen att stärka Sveriges kompetensförsörjning, öka intresset för stem och få fler tjejer och icke-binära att välja tekniska utbildningar.

Nu infinner sig en central fråga: vad har hänt sedan dess?

Stem-delegationens arbete ska särskilt fokusera på att öka flickors intresse för naturvetenskap och teknik. Detta då den största outnyttjade potentialen för att lösa Sveriges ingenjörsbrist stavas tjejer. Tjejerna är i dag underrepresenterade på ingenjörsutbildningarna och sex av sju tjejer med toppbetyg i matte i nionde klass väljer en annan väg än ingenjörsbanan, enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Problemet börjar dessutom långt innan utbildningsvalen görs. Många tjejer väljer bort teknik redan innan de egentligen förstått vad en ingenjör gör. De beskriver hur teknik fortfarande uppfattas som ”något för killar” och hur rädslan för att inte passa in påverkar framtidsvalen. Samtidigt vittnar skolpersonal om ett växande glapp mellan teori och verklighet. Teknikutvecklingen går snabbare än skolan hinner anpassa sig. Elever har svårt att se kopplingen mellan undervisningen och de yrken som faktiskt formar framtidens samhälle.

Det är därför mötet med arbetslivet spelar så stor roll. När unga får träffa kvinnliga ingenjörer, prova på riktiga arbetsuppgifter och uppleva tekniken i praktiken händer något. Teknik blir inte längre abstrakt. Det blir konkret, relevant och möjligt att identifiera sig med, vilket i sin tur skapar mod, en känsla av egenmakt och handlingskraft.

Det var denna insikt som låg till grund för bildandet av stiftelsen Womengineer och initiativet Introduce a Girl to Engineering day. Vi vet, och har år efter år fått det bevisat, att en nyckelfaktor för att få fler tjejer att tilltalas av ingenjörsyrket är att visa på förebilder.

Sedan starten av Introduce a Girl to Engineering day, IGEday, har 20 000 tonårstjejer fått kliva in på riktiga arbetsplatser och upptäcka teknikens möjligheter. Av dem har mer än 15 000 blivit mer intresserade av ingenjörsyrket tack vare just det besöket. Frågan är därför inte längre hur vi möter framtidens kompetensbehov, eller ens om initiativ som IGEday fungerar. Frågan är varför vi fortfarande gör det i så liten skala?

15 000 tjejer motsvarar bara omkring 5 procent av alla tjejer mellan 13 och 19 år i Sverige. Tänk vilken skillnad vi skulle kunna göra om alla Sveriges 300 000 tjejer i åldersgruppen fick möjlighet att utforska sitt teknikintresse! Hur många framtida ingenjörer, innovatörer och problemlösare går vi miste om i dag bara för att de aldrig fått chansen att se sig själva i rollen?

Här missar Sverige en avgörande möjlighet. För trots att stem-strategin lyfter vikten av förebilder, tidiga insatser och samverkan, ges civilsamhället fortfarande en alldeles för liten roll.

Initiativ som IGEday levererar redan i dag det strategin efterfrågar, men utan långsiktiga resurser och utan en tydlig nationell struktur. Just bristen på central styrning av strategin och att statligt stöd till frivilliga initiativ som levererar på strategin saknas pekar ekonomiprofessor Harry Flam på som två hinder för att regeringens mål ska uppnås, i en färsk rapport för SNS. Det räcker inte att formulera ambitiösa mål om de organisationer som faktiskt når unga lämnas utanför genomförandet. Sverige behöver gå från projekt till system.

Det ska inte vara beroende av enskilda eldsjälar, engagerade lärare eller geografisk tur om en elev får upptäcka teknikens möjligheter. Varje ung person i Sverige ska ha rätt att möta arbetslivet, förebilder och framtidstro, oavsett postnummer, bakgrund eller sammanhang.

Därför föreslår vi tre tydliga politiska prioriteringar om regeringen menar allvar med sin ambition att stärka Sveriges position inom stem:

• Långsiktig finansiering av ideella stem-initiativ som bevisligen fungerar.

• Strukturerad samverkan mellan skola, näringsliv och civilsamhälle.

• En tydlig plats för civilsamhället i utformningen av framtidens stem-politik.