ÖP:s ledarsida är fristående, men delar Centerpartiets grundvärderingar.

Vinsten från länets mest värdefulla resurser försvinner tillsammans med vinden och vattnet. Samtidigt pressas kommuner och region av höga utgifter och låga intäkter.

Till skillnad från turismnäringen och lantbruket är energiföretagen sällan lokala. Det innebär att vind- och vattenkraftverk tar plats i länet, men vinsten kan plockas ut i Stockholm.

Företagens skatt går heller inte till närområdet – utan till statsbudgeten.

Den fastighetsskatten som läggs på Sveriges alla vatten- och vindkraftverk, väntas uppgå till över en miljard kronor årligen under de kommande åren.

Martin Ådahl, Centerpartiets talesperson i ekonomifrågor, vill att de pengarna ska stanna i hemkommunerna. Förslaget skulle innebära kraftigt förändrade förutsättningar för länets energistarka, men ekonomiskt svaga, orter.

Ådahl kallar det nuvarande systemet för en ”exploatering av Jämtland och Norrland – utan någon som helst återbäring”. Han menar att skatteintäkterna till vattenkraftskommunen Ragunda skulle kunna bli 40-50 miljoner kronor om året.

Jämtlands län kan räkna med över 200 miljoner extra i kassorna om förslaget blir verklighet.

Pengarna skulle kompensera för naturvärdet som gått förlorat med dammarna. Fisktrappor och annan kompensatorisk infrastruktur kan finansieras.

Även vindkraften blir mer lokalt lönsam. Nyetablering av vindkraft i Berg och Bräcke har varit svår att få till – det har inte funnits skäl för kommunen att tacka ja.

Situationen förändrades när regeringen införde ett bidrag till nybyggande vindkraftskommuner 2024. Satsningen har ekonomen Ådahl inte mycket för:

– Dels är det för lite pengar, dels ger man kommunerna kortsiktiga bidrag som de inte kan planera sin ekonomi efter. Då går det inte att förstärka kommunen långsiktigt.

Men Ådahl tror att ”även Socialdemokraterna” inser att det inte finns ett populärt stöd för dagens ordning.

– Norra Sverige är trötta på att skicka pengar till Stockholm, trots att man redan bidrar med låg arbetslöshet, energi och industribas.

Inget är gratis. Miljonerna som ska riktas om till kommunerna bekostar just nu andra saker i statsbudgeten.

En del av finansieringen kommer ske av sig självt. Ådahl menar att det nuvarande bidraget till vindkraftskommuner motsvarar runt 80 procent av fastighetsskatten, och skulle styras om till kommunerna istället.

Den övriga kostnaden kommer ur prioriteringar:

– Man får inte underskatta vad det skulle betyda att Jämtland blir mer självförsörjande och mindre beroende av Stockholm.

Det kommunala utjämningssystemet finns redan för att ge kommuner med svåra förutsättningar mer stöd. Varför räcker inte det?

– Om kommunerna får behålla skatten från kraftverken stannar en större del av de egna resurserna i länet och mindre omfördelning behövs. Systemet ska inte kompensera för kommuners misslyckanden, utan för strukturella villkor.

Martin Ådahl är knappast först med att belysa problemet att norra Sverige bidrar med naturresurser, låg arbetslöshet och energi, samtidigt som kommun- och regionbudgetar går minus.

Den decentraliserade fastighetsskatten på energiproduktion skulle kunna dämpa missnöjet om att både kraft och pengar försvinner söderut.

Norra Sveriges rikedomar borde ge större utdelning på hemmaplan.