Nynäshamns skolor står inför avgörande frågor: Varför inte bygga vidare på det som fungerar och har utvecklats under många år? Varför riva upp påbörjade arbeten och organisationer?

Barn- och utbildningsförvaltningen har redan påbörjat raseringen av skolorna, så frågan ställs till barn och utbildningsnämnden: Hur ska ni kunna reparera denna skada som redan har skett? 

Tidigare insändare och debattörer har beskrivit att det bedrivits långsiktigt utvecklingsarbete ute på skolorna. Rektorer, lärare och övrig personal som trygghetsteam och elevhälsoteam har tillsammans arbetat systematiskt med måluppfyllelse, trygghet, studiero, arbetsmiljö och ekonomi.

Resultaten har förbättrats och skolorna har byggt upp en stabil grund att stå på. Kommunen har själv redovisat att gymnasiebehörigheten i de kommunala grundskolorna utvecklats positivt under de senaste åren. Kommunen har samtidigt pekat på det långsiktiga kvalitetsarbetet, resultatuppföljningar och arbetet med tidiga insatser som viktiga delar i den positiva utvecklingen.

Vilka konkreta resultat ligger bakom besluten att förflytta rektorer och ändra i skolornas organisation utan att kunna visa på hur besluten är kopplade till skolornas faktiska resultat?

Har nämnd och politik tittat på de faktiska siffror som finns i form av elevernas måluppfyllelse, arbetsmiljö? Personalens stabilitet?  Skolinspektionens granskning visar något helt annat än vad förvaltning och nämnd arbetar utifrån.

Det räcker inte att säga att en förändring ska genomföras. En analys behövs som visar varför en väl fungerande organisation ska förändras. Hur ska denna förändring leda till bättre resultat för eleverna? Årets siffror kommer vara svåra att förbättra trots 100-visionen.

Skolinspektionen betonar dessutom vikten av helhetssyn och huvudmannens ansvar för kvaliteten i utbildningen. Myndigheten konstaterar att bristande helhetssyn kan försvaga utbildningens kvalitet.

Skolutveckling tar tid. Att bygga upp förtroende, arbetslag, rutiner och ett gemensamt pedagogiskt arbetssätt och en gynnsam skolkultur görs inte på några månader, all forskning visar på att det tar lång tid av systematiskt arbete.

När rektor genomfört detta borde utgångspunkten rimligen vara att undersöka vad som gjort arbetet framgångsrikt istället för att riva upp det.

Hur går det ihop med att samtidigt riva upp långsiktiga arbetssätt och flytta skolledare som varit med och byggt upp fungerande verksamheter?

Om kommunen vill stärka likvärdigheten måste beslut bygga på fakta. Politiker ska naturligtvis fatta beslut. Men beslut om skolan måste tåla att granskas utifrån resultat, fakta, konsekvenser för eleverna och inte som i detta fall, personligt tyckande.

Varför riva upp ett arbete som visar positiva resultat i ställer för att bygga vidare på det? Nynäshamns elever förtjänar den kontinuitet som varit, kompetent ledarskap och långsiktighet. Skolan är inte en organisation som kan byggas om efter varje ny idé. 

Skolutveckling kräver tålamod. Resultat kräver kontinuitet. Nynäshamns elever förtjänar båda.

En grupp samhällsmedborgare med intresse för skolfrågor