De bruna husen i timmerstil har stora fönster mot Renfjället på andra sidan dalgången.

Det är vackert. Runtomkring böljar fjällen, men runt Åre blir de brantare – så nära alplandskap man kommer i Sverige.

I miljontals år har älvarna slipat på branta dalgångar samtidigt som Kölen höjts ur berggrunden.

Flera av husen i området har en liten skidbod, många delar på en vallabod. Jämtland och Härjedalen har Sveriges bästa förutsättningar för skidsport vintertid – friluftslänet kommer alltid attrahera gäster.

Sommartid – när snön smält bort – syns de grusade ytorna vid de bruna husen i Åretrakten. Gruset är lakmustestet.

Järpen, Mörsil och Duved (till och med Åre by) har också prydliga husrader. Där står oftare en bil på uppfarten, istället för grus bredvid farstutrappan finns där blommor.

Naturen slits när fler hittar ut och fjällen blir allt mer lättillgängliga. Just nu finns det ingen som har ansvar att betala kostnaden det medför.

Åres VA-system har utstått ojämn press, under högsäsong överbelastas det. Nu byggs reningsverk för miljarder som ska hantera flödet. Vattnet är en kommunal fråga och kommunala problem är särskilt svåra. Turisterna som besöker området gynnar framförallt företag, och företagen betalar ingen kommunskatt.

Visserligen beskattas de som jobbar på företaget (givet att de är skrivna i kommunen och inte säsongar). Men det är sannolikt att kommunens utlägg för turism överväger intäkterna – om man bara räknar de offentliga finanserna.

För det säsongsbundna tillskottet av turister har sina fördelar.

Förutom de givna poängerna om att hotellen får gäster och byggbranschen får uppdrag drivs andra (något oväntade) utvecklingar av turismen.

Exempelvis har Härjedalen och Åre kommuner bland Sveriges högsta antal laddstolpar per elbil (1,49 respektive 0,8). Det är över elva respektive sex gånger det nationella genomsnittet, enligt en kartläggning från leasingföretaget Carplus.

Kommunerna hade aldrig haft så utvecklad laddinfrastruktur vore det inte för den elbilskörande fjällturismen.

Laddinfrastruktur är en nödvändig del av den gröna omställningen. Skenande bensinpriser belyser hur eldrivna fordon är motståndskraftiga mot geopolitik samtidigt som de sänker koldioxidutsläppen.

Och infrastruktursatsningar kostsamma – om de får hjälp av kapitalstarka elbilsägare är det bara välkommet.

Skillnaden mellan laddstolparna och reningsverken är tydlig. Vissa investeringar får hjälp av turismen medan andra får stryk av densamma.

När turismberoende glesbygdskommuner gör sitt bokslut blandas surt och sött.

Men en sak är säker: det hade inte varit bättre utan turismen, trots att det är finare med blommor än grus i rabatten.