Arbetslösheten är inte bara ett problem för den som saknar jobb. Den påverkar hela samhället – även i Örnsköldsvik. Bakom varje siffra finns människor som vill arbeta men som inte får chansen. Samtidigt växer kostnaderna för skattebetalarna.

I dag står 1 264 personer utan arbete i Örnsköldsviks kommun. Det innebär inte bara stora mänskliga kostnader, utan också betydande kostnader för samhället. Enligt Almegas beräkningar handlar det om mycket stora offentliga utgifter – resurser som i stället skulle kunna användas till skola, vård och omsorg eller ökad trygghet.

På nationell nivå handlar det om miljardbelopp varje år. Med nuvarande nivåer av arbetslöshet om över 110 miljarder årligen. När människor går från arbetslöshet till arbete minskar utgifterna för bidrag samtidigt som skatteintäkterna ökar. Om bara en fjärdedel av dagens arbetslösa kom i arbete skulle den samlade effekten uppgå till omkring över 27,5 miljarder kronor i stärkt offentlig ekonomi.

För Örnsköldsvik skulle effekten också vara betydande. Om alla arbetssökande kom i arbete skulle det innebära över 95 miljoner i kommunala skatteintäkter per år. Om endast var fjärde arbetssökande fick jobb skulle skatteintäkterna öka med 23,8 miljoner. Miljoner som skulle kunna användas till att anställa 35 fler lärare eller 44 ytterligare heltidsanställda undersköterskor i äldreomsorgen.

Samtidigt råder en paradox på arbetsmarknaden. Många företag vill anställa men hittar inte rätt kompetens. Hälften av Sveriges företag uppger att kompetensbrist hindrar dem från att växa, och i Örnsköldsvik vittnar arbetsgivare om stora rekryteringssvårigheter.

Problemet handlar därför inte bara om hur många som saknar arbete, utan om att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare fungerar för dåligt. Samtidigt står tre av fyra arbetslösa relativt långt från arbetsmarknaden och saknar ofta den utbildning, de språkkunskaper eller den kompetens som efterfrågas. Konsekvensen blir ett långvarigt utanförskap för många, samtidigt som företag bromsas i sin utveckling.

Den utvecklingen går att vända. Almega vill stärka kompetensförsörjningen och göra det lättare för fler att komma i arbete. Kostnaderna för att anställa behöver sänkas, bland annat genom lägre arbetsgivaravgifter, så att fler företag vågar ge personer med mindre erfarenhet en chans. Yrkesutbildningarna bör byggas ut och anpassas bättre till arbetsmarknadens behov. SFI och annan språkutbildning behöver i högre grad kombineras med arbete för att korta vägen till egen försörjning.

Arbetsmarknadspolitiken måste också bli mer träffsäker. Fler arbetssökande ska få insatser som leder till jobb, medan resurserna till passiva åtgärder bör minska.

Vi har inte råd att låta arbetslösheten bita sig fast. Ju snabbare fler får möjlighet att arbeta, desto starkare blir både Örnsköldsvik och Sverige. För Sverige kan inte vänta.