Sju av tio svenskar vill bo i småhus – närmare en miljon hushåll vill flytta till ett eget hus. Men verkligheten är en helt annan – idag byggs lägst antal egnahem på mer än 100 år.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Tillämpningen av plan- och bygglagen gynnar i dag täthet framför egnahem – men kommuner som aktivt detaljplanerar för en ökad villa- och radhusbebyggelse kan möta den efterfrågan som finns. Det är ett konkret val som ligger inom varje kommuns räckvidd.

Både staten och kommuner behöver göra sin del. Avgifterna för bygglov, el, lantmäteri, vatten och avlopp har ökat långt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Bara elnätsanslutningen steg med 67 procent mellan 2021 och 2024. Avgiften för vatten och avlopp kan skilja uppemot 300 000 kronor mellan kommuner.

En nationell översyn med tak för avgiftsskillnaderna skulle göra det möjligt för fler kommuner att konkurrera om de barnfamiljer som söker ett rymligare boende. Och på nationell nivå behöver bostadsförsörjningen – likt energi och infrastruktur – bli föremål för en blocköverskridande överenskommelse med spelregler som håller över mandatperioderna.

Konsekvenserna av att inte ta tag i detta är problematiska. Unga par som vill bilda familj får svårt att ta steget till ett rymligare boende. När flytten skjuts upp skjuts familjebildandet upp med den. Det är troligen ingen tillfällighet att barnafödandet i Sverige förra året sjönk till 1,43 barn per kvinna – den lägsta siffran sedan mätningarna infördes år 1751.

Valåret 2026 är tillfället att lägga om kursen. Kommunerna har verktygen. Staten kan skapa förutsättningarna. Fler kommuner måste höja blicken och planera nya tomter för att möta efterfrågan – egnahemstomter så att fler får chans att uppfylla sina bostadsdrömmar om ett eget småhus.

Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert, TMF, Trä- och Möbelföretagen