Det var inte barnen som behövde flytta hemifrån. Det var jag som behövde gå till jobbet.

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Jag har alltid älskat den här delen av året och dess löfte om en möjlig nystart. Nya skrivböcker. Vässade pennor. Barn med nya ryggsäckar och kläder och en vag doft av suddgummi och förväntan. Sommarens långa och kladdiga undantagstillstånd får äntligen ett slut, och livet kan återfå sina linjer, marginaler och sin ordning.