Janerik Larsson: Finland kan lära av svensk ekonomi

Dags att hetta upp näringslivet. Foto: Vesa Moilanen / AP

Ett självpåtaget kulturellt handikapp, som rimmar illa med dagens snabbrörliga ekonomi. Så beskrivs Finlands ekonomiska problem inför det stundande valet.

Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.

Finländska Hufvudstadsbladet tyckte i sin ledarkommentar (14/9) till det svenska riksdagsvalet att Sverige borde bli mer som Finland. Det skulle vara en god idé för Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att blicka över Östersjön för att se en modell av bredare regeringar, skrev ledarskribenten Ingemo Lindroos.

Hon anser att bredare regeringar har gett finländarna stabilitet, mindre snabba svängningar efter val, långsiktighet och en kompromisskonst. ”Ett blårött samarbete kan igen bli aktuellt efter det finländska valet i april”.

Nästa riksdagsval i Norden äger alltså rum i Finland. Dagens finländska borgerliga regering står inför en tuff utmaning. Utgångsläget är sämre än läget för den svenska regeringen inför vårt riksdagsval eftersom Finlands ekonomi har betydande problem.

Torsten Fagerholm, också ledarskribent i Hufvudstadsbladet, sammanfattade Finlands situation nyligen genom att konstatera att Finland präglas av sitt tsaristiska arv: ”Vi lider av ett självpåtaget kulturellt handikapp, som rimmar illa med dagens snabbrörliga ekonomi. I stället för att spana efter nya trender eller positionera sig i den obeprövade terrängen sitter ledningsgrupperna i finländska bolag oftast och finjusterar välbeprövade affärsmodeller. Ditåt styr även vår incitamentstruktur och beskattning. Tyngdpunkten ligger på att förvalta, snarare än att förnya.”

Finland har länge präglats av en korporativism som hör till historien i Sverige.

2023 vann Moderaternas systerparti Samlingspartiet valet och bildade regering tillsammans med Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna, med Samlingspartiets ledare Petteri Orpo som statsminister.

I dag har oppositionspartiet Vänsterförbundet opinionssiffror som är högre än man tidigare haft medan Socialdemokraternas opinionsstöd sjunker efter att partiet uttalat att det behövs både nedskärningar och skattehöjningar.

Det finns ingen quick fix för att få fart på det finländska näringslivet, säger bergsrådet Matti Sundberg till Vasabladet. Han uppmanar finländarna att ”ta sig ur samhällets skyddsnät och intensifiera samarbetet med Norden, särskilt med Sverige”. Skyddsnätet är den samförståndspolitik som bromsat nödvändig strukturomvandling.

Finland har länge präglats av en korporativism som hör till historien i Sverige. Först med regeringen Orpo drev man igenom historiskt hårda arbetsmarknadsreformer utan fackens godkännande. Men mycket återstår. Många år av dålig BNP-utveckling, svag produktivitetstillväxt, åldrande befolkning och strukturproblem i näringslivet är en utmaning framöver.

Fagerholm konstaterar att pekpinnen nu kan riktas mot såväl Finlands politiska beslutsfattare som mot näringslivet: ”Politikerna velade alltför länge med nödvändiga reformer.” Hans beska analys tydliggör både det finländska näringslivets och de finländska politikernas utmaningar framöver. Samförståndspolitiken har, vilket man ska vara medveten om på vår sida av Östersjön, koppling till hotet från Putins Ryssland. Men den tenderar att administrera problem och skjuta dem på framtiden, i stället för att lösa dem i tid.