Nordliga torvmarker har länge fungerat som viktiga kolsänkor. Men vid kraftig global uppvärmning riskerar de i stället att börja släppa ut både koldioxid och mer metan – något som kan driva på klimatförändringarna.

Torvmarker har hittills setts som en naturtyp som kan dämpa klimatförändringarna, eftersom torven lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären. Samtidigt släpper de ut metan, men den totala effekten har ändå bedömts vara positiv eftersom inlagringen av koldioxid överväger utsläppen. Därför räknas torvmarker som kolsänkor – områden som bidrar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.

Men inlagringen av koldioxid kan i framtiden ändras från att ha varit en tillgång i klimatarbetet till att bli ett direkt hot. Det framgår av en ny forskningsstudie.

– Detta innebär att klimatmålen kan bli svårare att nå, säger Nitin Chaudhary, forskare inom miljö- och geovetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Studien har beräknat framtida kolinlagring i nordliga torvmarker – områden ovanför den 25:e breddgraden på norra halvklotet, från Nordafrika och Mellanöstern till Asien, Stilla havet, Mexiko och Karibien.

Lagring av koldioxid kan upphöra

Resultaten visar att torvmarkerna kan fortsätta fungera som kolsänkor vid en begränsad global uppvärmning. Men om temperaturen stiger med 1,5–2,5 grader jämfört med förindustriell nivå riskerar de i stället att börja släppa ut koldioxid. Enligt forskarnas datormodeller kan detta ske redan vid mitten av seklet.

Ett sådant scenario innebär inte bara att torvmarkernas förmåga att lagra koldioxid går förlorad. Dessutom riskerar markerna att börja släppa ut koldioxid, vilket kan förstärka den globala uppvärmningen.

Forskare undersöker torvmark vid en klimatstation i Minnesota, USA. Enligt beräkningar riskerar torvmarker att gå från kolsänkor till källor för koldioxidutsläpp vid kraftig global uppvärmning. Bild: Nitin Chaudhary, Lunds universitet.

Enligt studiens beräkningar kan torvmarkernas naturliga utsläpp av metan dessutom bli större vid en kraftig ökning av den globala temperaturen. Det beror på att den höjda temperaturen leder till att permafrosten i vissa torvmarker kommer att tina. Det skapar blöta och syrefattiga markmiljöer som i sin tur ökar produktionen av metangas.

– Under de förhållandena skulle metanutsläppen de kommande seklerna kunna bli flera gånger högre än idag, säger Nitin Chaudhary.

Ingår inte alltid i beräkningar

Chaudhary konstaterar att torvmarkernas framtida roll i klimatförändringarna är både komplex och politiskt viktig. Eftersom torvmarker främst har setts som långsiktiga kolsänkor tas de inte alltid med i dagens beräkningar av världens koldioxidbudgetar.

– Våra resultat är viktig kunskap för forskare och beslutsfattare som arbetar med sådana budgetar, säger Nitin Chaudhary.

Vetenskaplig artikel:

Peatlands have the potential to emerge as significant contributors to future climate warming, Journal of Geophysical Research.