”Ensidig bild i striden om värderingar”

Дата публикации: 14-08-2026 03:45:00

När ”bristande värderingar” görs till en integrationsfråga riskerar vi att förbise de patriarkala, homofoba och antidemokratiska värderingar som finns bland partier med reellt politiskt inflytande. Det skriver forskaren Filip Olsson.

Основное содержимое страницы с новостью.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

DEBATT | VÄRDERINGAR

Inför höstens val har frågan om svenska värderingar fått en alltmer framträdande plats i den politiska debatten. I flera uttalanden har Simona Mohamsson förklarat att svenska värderingar innefattar jämställdhet, individuell frihet, hbtq-rättigheter och förtroende för samhällsinstitutioner. Regeringen har samtidigt främst kopplat frågan till integration, särskilt till vad den beskriver som bristande värderingar bland utrikes födda och ett växande ”värderingsgap” mellan utsatta områden och resten av samhället.

Det finns all anledning att slå vakt om dessa värden, som på flera håll i västvärlden utsätts för allt allvarligare angrepp. Problemet med regeringens retorik är att den ger en ensidig bild av var värderingsgapet finns. Homofobi och patriarkala värderingar utmålas som något externt, som när Sverigedemokraterna beskriver mäns våld mot kvinnor som ett ”importerat problem”. Majoritets­samhället framställs därmed som ett tolerant svenskt ”vi”, medan dess brister projiceras på människor som betraktas som utomstående.

Men de värderingar som Mohamsson beskriver är omstridda även bland inrikes födda svenskar. Synen på aborträtten, jämställdheten, hbtq-personers frihet och demokratins spelregler utgör levande politiska konfliktlinjer mitt i det svenska samhället. Där är det framför allt Sverige­demokraternas anhängare, och i viss mån även Kristdemokraternas anhängare, som avviker från regeringens definition av svenska värderingar.

Dessa partipolitiska skillnader framträder i flera återkommande attitydundersökningar. Bland de svenska deltagarna i European Social Survey ansåg exempelvis endast 54 procent av SD-anhängarna att homosexuella par ska ha samma adoptionsrätt som heterosexuella par, jämfört med 81 procent bland övriga svarande. I SOM-institutets senaste undersökning ansåg 30 procent av SD-anhängarna att en stark ledare som inte behöver ta hänsyn till folkvalda politiker skulle lösa dagens samhällsproblem bättre, jämfört med 13 procent bland övriga svarande.

Detta är bara två av många exempel. Sammantaget visar undersökningarna att SD-anhängare genomgående uttrycker lägre stöd för jämställdhet, hbtq-rättigheter och aborträtten än övriga partiers anhängare. De har också lägre förtroende för samhälls­institutioner och är mer öppna för att sätta demokratins spelregler åt sidan. Värderingskonflikten kan därför inte reduceras till en fråga om födelseland eller bostadsområde.

Mohamsson återkommer i sina texter till homosexuella ungdomar som inte vågar leva öppet på grund av familjens eller omgivningens reaktioner. Men sådan utsatthet följer inte etniska gränser eller födelseland. En hbtq-ungdoms rätt att leva öppet är lika viktig i Sölvesborg som i Rinkeby. Homofobi och patriarkala värderingar blir inte mindre begränsande för att föräldrarna är födda i Sverige.

När sådana uppfattningar är koncentrerade i ett politiskt partis väljarbas kan de dessutom omsättas i politisk makt. Förtryck i en familj eller närmiljö kan begränsa enskilda människors liv, men när sådana uppfattningar organiseras politiskt kan de förändra rättigheter och institutioner för alla. I USA har liknande politisk mobilisering bidragit till kraftiga begränsningar av aborträtten och försök att sätta demokratiska processer ur spel. I Tyskland vill SD:s motsvarighet AfD, som just nu leder i opinionsmätningar, stoppa samkönade äktenskap och begränsa aborträtten ytterligare. Uppfattningar som tidigare avfärdats som förlegade har där fått reellt politiskt genomslag.

Sverige är förstås inte USA eller Tyskland, men utvecklingen visar att demokratiska värderingar och institutioner inte är orubbliga nationella egenskaper. Just därför spelar det roll var regeringen menar att värderings­problemen finns, eftersom det påverkar vilka hot som uppmärksammas och vilka politiska krafter som slipper samma granskning. När ”bristande värderingar” görs till en integrationsfråga riskerar vi att förbise de patriarkala, homofoba och antidemokratiska värderingar som också finns bland partier med reellt politiskt inflytande. Om Mohamsson menar allvar med att värna ett demokratiskt och liberalt samhälle måste hon våga rikta sökarljuset även dit.

Схожие новости

#	Наименование новости	Тональность	Информативность	Дата публикации
1	Ledare: Den feministiska backlashen borgar för något mörkare	-5	7	29-06-2026
2	Undersökning: Hjälp integrationen – gör om SFI	0	8.52	13-08-2026
3	L ett otänkbart alternativ för allt fler väljare	-2	6	23-06-2026
4	DN Debatt. ”Bakom flosklerna om ’svenskhet’ döljer sig rasism”	0	5.97	22-07-2026
5	DEBATT: En dominant kulturvänster är ett hot mot demokratin	-5	6	05-07-2026
6	INSÄNDARE: Lagen om naturrestaurering är ett hot mot jordbruket	0	8.01	29-07-2026
7	Viktor Karlsson: Kan svenskar tro på Allah och ha fel dna?	0	8.19	07-08-2026
8	DN Debatt Repliker. ”Att bygga svenskhet på etnicitet rimmar illa med våra värderingar”	0	6.4	24-07-2026
9	LEDARE: Gröna omställningen riskerar bli ett fuck you-finger	-5	3	10-07-2026
10	Statsvetare om quislingbråket: ”Sandlådeeffekt – alla riskerar dras med”	0	10.76	04-08-2026

Классификация: Мнения. Схожих патентов: 0. Схожих новостей: 10. Тональность: 0. Информативность: 8.95. Источник: www.svd.se.