I vanliga fall jämförs dna-profiler från en brottsplats mot misstänkta personer eller i polisens databaser. När utredningar kör fast kan den nya analysen ge helt ny information.

Hittills har polisen kunnat få fram ögonfärg, hårfärg och geografiskt ursprung.

– Om vi har ett dna-spår på en brottsplats kan vi analysera dna och få fram vilken ålder personen som lämnat spåret har, med viss felmarginal, säger Maja Sidstedt, förste molekylärbiolog vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping där polisens dna-analyser görs.

Den nya metoden kommer framför allt att användas vid grova brott – som våldtäkter och mord – där det saknas en misstänkt gärningsperson och där vanliga databassökningar inte har gett resultat.

– I dagsläget kräver metoden relativt stora mängder dna från en enskild individ, vilket gör att den främst fungerar på spår av blod eller sperma, förklarar Maja Sidstedt.

Hon är inte säker på om metoden också kan användas för att lösa kalla fall, där polisen har lagt ner utredningen utan att ha fått fast gärningsmannen.

– Tyvärr finns fortfarande begränsningar i metoden eftersom det krävs mycket dna, säger hon.

Polisens nya metod för åldersbedömning med fördjupad dna-analys bygger på epigenetik där dna-metylering ingår.

Epigentik handlar om hur celler styr vilka gener som är på eller av utan att ändra själva dna-koden.

En av processerna som kroppen använder för att göra detta kallas dna-metylering. Det innebär att små kemiska grupper (metylgrupper) sätter sig direkt på dna-sekvensen för att stänga av en gen.

Metylgrupper fungerar som biologiska strömbrytare som stänger av eller på gener och förändras naturligt över tid.

Kort innebär den nya metoden att man analyserar modifieringen (de kemiska förändringarna, metylgruppen) som sitter på dna-molekylen. Genom att studera förändringarna går det att uppskatta personens kronologiska ålder inom ett visst intervall.

Källa: TT