Slutreplik på Dan Larssons svar När forskningen får spela biroll och ideologin huvudrollen

Jag vill börja med att förklara varför jag använder referenser när jag skriver debattartiklar.

Jag måste erkänna: jag läser debattartiklar mest pliktskyldigt. Åsikter utan stöd i journalistik eller forskning intresserar mig inte — jag värderar ärlighet och att försöka se världen som den faktiskt är. Där är oberoende journalistik och forskning våra bästa verktyg.

Det är också därför jag engagerade mig i Miljöpartiet, som tar forskning på allvar. Jag vill att mina texter ska bygga på tydliga referenser och en strävan att beskriva verkligheten så objektivt som möjligt.

Och det finns ytterligare en anledning till att jag använder referenser — den återkommer jag till senare.

Fokus som flyttas från sak till avsikt

Dan kritiserar mig för att använda forskning som ”fotnoter för att driva en politisk agenda.” Svaret är både ja och nej. Ja — jag har ett politiskt syfte, och jag är helt transparent med min partitillhörighet. Men också nej — forskningen jag hänvisar till är oberoende, relevant och väl etablerad. Och det fanns ingen brist på källor när jag beskrev hur borgerlig ekonomisk politik går tvärs emot vad forskningen rekommenderar.

Det är därför viktigt att uppmärksamma vad som inte nämns i Dans artikel:

Inte en enda studie, rapport eller forskningsöversikt som stärker hans argument.

Min grundläggande tes från den tidigare artikeln står alltså helt obesvarad: borgerlig ekonomisk politik saknar stöd i forskningen.

Sakfrågan som glider undan

Läser man Dans text noggrant framstår två saker tydligt. För det första får vi inga riktiga motargument mot de förändringar jag föreslog.

För det andra görs inga försök att bemöta eller försvara borgerlig ekonomisk politik överhuvudtaget.

Inte heller framförs egna förslag för ekonomin eller för hur de vill hantera den samhällskris som de växande ekonomiska klyftorna utgör. Den krisen nämns inte ens.

Åsikter som tar plats från fakta

Vi får istället en samling åsikter och missvisande påståenden. Exempelvis skriver Dan:

Till att börja med är all ekonomisk politik en form av omfördelning. Ja — Miljöpartiet vill omfördela genom att beskatta de rikaste och stärka välfärden. Men det är lika mycket en omfördelning när borgerliga partier sänker bidragen för de fattigaste samtidigt som de ger skattesänkningar till de rikaste.

Miljöpartiet vill guida ekonomin med tydliga regler och ett starkt lagskydd. Borgerliga partier vill skala bort regleringar och hoppas att marknaden löser resten. Frågan är vilket som egentligen är önsketänkande.

Företagare behöver stabilitet och långsiktiga spelregler. Miljöpartiet vill stärka småföretagare genom mindre administration, bättre skydd mot höga sjuklönekostnader och enklare möjligheter att anställa. Samtidigt vill vi använda grön skatteväxling: höja skatten på miljö- och hälsofarlig verksamhet, som fossila bränslen, och sänka skatten på arbete och företagande. På så sätt kan ekonomin stimuleras och människors vardag underlättas, samtidigt som vi tar rejäla kliv framåt.

När fakta får tala för sig själv

Jag avslutar med den viktigaste anledningen till att jag använder tydliga referenser: ingen ska behöva tro på mina ord bara för att jag säger dem.

Jag skriver också för dem som inte delar mina åsikter. Jag förväntar mig inte att övertyga någon långt ut på högerkanten med en enda text, men jag hoppas kunna väcka ett intresse — kanske till och med få någon att kontrollera de studier jag hänvisar till.

Och den som börjar gräva i forskningen märker snart vilket parti som faktiskt står på vetenskapens sida. Det är därför så många som söker fakta till slut landar hos Miljöpartiet.

Joakim Callmer, Miljöpartiet Norrtälje