Varför ska vi konsumenter bevaka elpriserna var 15:e minut?

Det svenska elsystemet har blivit en märklig blandning av börsspekulation, tekniska flaskhalsar och politiska kompromisser. Resultatet är orimligt: vanliga hushåll förväntas bevaka elpriset var 15:e minut, som om köksbordet vore en handelsplats på elbörsen. Men vi är inte traders. Vi är konsumenter som vill ha stabilitet, förutsägbarhet och rimliga priser.

I stället har vi fått ett system där priset kastas upp och ner, där elbrist ofta känns mer konstruerad än verklig och där hushållens trygghet offras på marknadens altare.

Varför ändras elpriset var 15:e minut?

Det nordiska elnätet styrs av en marknadsmodell där priset sätts i korta intervaller, numera 15 minuter i stället för en timme. Tanken är att priset ska spegla balansen mellan produktion och konsumtion.

I praktiken kan små variationer i vindkraften ge stora prisryck. Flaskhalsar i nätet kan skapa en känsla av brist, samtidigt som import, export och algoritmhandel ibland påverkar priset mer än den lokala produktionen.

Systemet fungerar för aktörer som tjänar på svängningarna. För hushåll som bara vill veta vad elen kostar när de lagar middag fungerar det betydligt sämre.

Är elbristen verklig – eller konstruerad?

Den obekväma sanningen är enkel: Sverige producerar ofta mer el än vi själva använder. Ändå talas det om brist.

Förklaringen ligger främst i nätkapaciteten. Elen finns ofta i norr, medan behovet är störst i söder. Exportavtal gör samtidigt att svensk el kan säljas utomlands även när priserna stiger här hemma. När systemet pressas används dessutom dyrare reservkraft.

Det är alltså inte alltid brist på el, utan brist på rätt el på rätt plats vid rätt tidpunkt. Och det systemfelet skickas vidare till konsumenten.

Varför känns elen ”konstgjort dyr”? Därför att priset inte längre speglar vad elen kostar att producera. I stället speglar priset flaskhalsar, exporttryck, reglerkraft, gaspriser, marknadspsykologi och ibland ren spekulation. Det är därför elpriset kan vara 20 öre kl 03:00 och 3 kronor kl 17:00 – trots att samma kraftverk står och snurrar hela dagen. Konsumentens absurda roll: elprisvakt var 15:e minut

Systemet bygger på att vanliga människor ska bete sig som industriella aktörer. Men hushåll är inte fabriker. Vi har liv, barn, jobb, rutiner och en vardag som inte kan schemaläggas efter börsens nycker.

Att bevaka elpriset var 15:e minut är inte rimligt. Det är ett haveri förklätt till konsumentmakt. Vad vill konsumenterna egentligen? Svaret är enkelt: ge hushållen fast pris i minst sex timmar, mer förutsägbarhet, större stabilitet och ett system byggt för människor snarare än algoritmer. Vi vill kunna laga mat, duscha, tvätta och värma våra hem utan att först konsultera en börsskärm.

Slutsats: Elmarknaden behöver reformeras – inte konsumenten. Det är inte konsumenten som ska uppfostras av elmarknaden. Det är elmarknaden som måste göras om för konsumenten.

Ett samhälle där människor måste bevaka elpriser var 15:e minut är inte modernt. Det är ett bevis på att systemet tappat kontakten med verkligheten.

Per Selenius