Onsdagen den 22 juli uppträdde visgruppen Flattmelja på Landberggården i Solberg hos Marianne.

Ska vi ha konserten ute eller inne? Det var den stora frågan. Vädret var behagligt ända till 17.30, då kom det en skur. Beslutet blev att konserten skulle hållas inomhus. Inomhus betydde Bystämmolokalen i Gammalstugan, som byggdes 1763 på Landberggården.

Stolar och bord flyttades snabbt in och besökarna strömmade till. När klockan slog 18 var det knökfullt i lokalen. 67 personer kom för att höra detta glada och härliga gäng, som ju är en visgrupp.

Gänget bestod av fem damer i sina bästa år och en herre, också han i sina bästa år. Det var Maria, Irene, Lisbeth, Ulla, Lena och Bengt. De gick i gymnasiet i Strömsund för många år sedan och bildade då en grupp som sjöng och musicerade ihop. Nu är de spridda över hela landet, och en av dem bor till och med i Norge, men de möts på somrarna och ger varje år mycket efterlängtade konserter.

De bjöd på mycket fin sång och ackompanjemang där det behövdes. Några låtar sjöngs på rejne jamska, till exempel ”Berflöckinga” och ”I buom”.

Brudmarsch från Käringnäset, som är så vacker, fanns också med. Den skrev Maria en gång när hon lämnade Käringnäset på väg hem till Norge. Den börjar i moll, för hon lämnade ju något hon älskar, men slutar i dur ju närmare hemmet i Norge hon kommer.

Temperaturen i rummet steg allteftersom och till slut ångade det till och med på fönstren. Applåderna dånade, och det betydde extranummer.

Efter den underbara konserten fikade vi ordentligt och umgicks. Ett härligt sorl spred sig i lokalen och katten Kajsa ville också vara med och umgås. När klockan närmade sig två tömdes Bystämmolokalen och det blev tomt och tyst för denna gång. Många besökare har hört av sig och bett om repris nästa år.

Marianne Eriksson